När anställningsförhållandet tar slut men lönen inte betalas i tid kan arbetstagaren vara berättigad att få lön för väntetid. På det sättet försöker man effektivera att lönen betalas i tid.
Då anställningsförhållandet tar slut får arbetsgivaren inte dröja med att betala ut lönefordringar. Lönefordringarna ska betalas ut så att de finns tillgängliga för arbetstagaren på lönebetalningsperiodens sista dag.
Om utbetalningen av lönefordringen som hänför sig till anställningsförhållandet dröjer har arbetstagaren rätt att få dröjsmålsränta och lön för väntetid (arbetsavtalslagen 2 kap. 14 §). Rätt till lön för väntetid gäller inte dröjsmål i lönebetalningen som sker under den tid anställningsförhållandet är i kraft. Tjänsteinnehavare och tjänstemän har inte rätt till lön för väntetid.
Arbetsgivaren ska betala full lön till arbetstagaren för väntetiden, men för högst sex kalenderdagar. Lön för väntetid ska betalas för alla dagar som ingår i den nämnda tidsperioden, dvs. också för veckoslut och helgdagar. Om lönen till exempel borde ha betalats den 1 juni men arbetsgivaren betalar den först den 5 juni har arbetstagaren rätt att få lön för väntetid i fyra dagar.
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för väntetid har ingenting att göra med hur stor del av arbetstagarens slutlön som är obetald eller vilken lönedel som dröjsmålet gäller. Det kan till exempel vara fråga om att arbetsgivaren vid anställningsförhållandets slut inte har betalat alla övertids-, kilometer- eller semesterersättningar. Lönen för väntetid kan i vissa situationer vara större till sitt belopp än den försenade fordran.
Anmärkning till arbetsgivaren för oklar fordran
Alltid är inte en fordran som hänför sig till anställningsförhållandet helt klar eller ostridig. Det är också möjligt att betalningen dröjt på grund av ett räknefel eller ett annat motsvarande misstag. Då har arbetstagaren rätt att få lön för väntetid endast om hen har anmärkt dröjsmålet för arbetsgivaren inom en månad från att anställningsförhållandet har löpt ut.
Arbetsgivaren har efter anmärkningen tre vardagar tid på sig att betala den försenade fordringen till arbetstagaren. Rätten till lön för väntetid börjar först efter den betalningsfristen.
Bevisbördan beträffande oklarheter eller stridigheter om fordran vilar på arbetsgivaren.
Det är fråga om en oklar eller stridig fordran bland annat när fordringen baserar sig på en bestämmelse i kollektivavtalet som uppriktigt lämnar rum för tolkning. Oklarheten kan till exempel bero på att arbetstagaren inte har lämnat in ett läkarintyg eller en motsvarande utredning för utbetalning av lön för sjukdomstid.
Fordringen är inte heller klar eller ostridig om arbetsgivaren inte ännu vid anställningsförhållandets slut har tillgång till all information som behövs för att räkna ut någon lönedel.
Bevisbördan beträffande oklarheter eller stridigheter om fordran vilar på arbetsgivaren. Arbetsgivaren går inte fri från sin skyldighet att betala lön för väntetid enbart för att arbetsgivaren har bristfällig informationen till exempel om innehåll eller tolkning av ett lagrum eller en avtalsbestämmelse.
Läs mer: Juristen svarar: När preskriberas en lönefordran?
Det lönar sig att framföra kravet skriftligen
Det är viktigt att arbetstagaren vid slutet av anställningsförhållandet kontrollerar i sitt lönebesked att arbetsgivaren har betalat alla fordringar som hänför sig till anställningsförhållandet korrekt och i tid. Arbetsgivaren är enligt arbetsavtalslagen 2 kap. 16 § skyldig att i samband med lönebetalningen ge arbetstagaren en uträkning, av vilken beloppet av lönen och de grunder enligt vilka den bestäms ska framgå. Om arbetsgivaren inte har gett dig någon sådan löneuträkning, kan du antingen själv eller med hjälp av förtroendemannen begära att få den.
Om din arbetsgivare vid anställningsförhållandets slut helt eller delvis har lämnat din lön obetald, ska du kräva att arbetsgivaren betalar den obetalda lönen, lön för väntetid och dröjsmålsränta. Det lönar sig att framföra kravet skriftligen.
Du kan till exempel använda anmälningsblanketten för anspråk på lönefordran som finns på arbetarskyddsförvaltningens webbplats. Också förtroendemannen på din arbetsplats eller ditt regionkontor kan i enlighet med JHL:s intressebevakningskedja hjälpa dig med framställan av kravet.
Elina Nieminen är jurist vid JHL:s område för juridiska ärenden.